Pris, marknadsvärde, likviditet och volatilitet

Pris är en kurs, inte en värdering

Ett pris är den växelkurs till vilken ett visst par senast handlades på en viss handelsplats. Det beskriver en avslutad affär. Det är inget löfte om din nästa affär, och två handelsplatser kan notera märkbart olika tal för samma tillgång i samma ögonblick.

Uppdelningen i enheter är godtycklig, och det vilseleder ständigt. En tillgång som kostar bråkdelen av ett öre är inte billig, och en som kostar tusentals är inte dyr. Talet beror helt på hur många enheter utbudet delats i, vilket var någons beslut och inget värdemått. Att fördela samma totala värde på tio gånger fler enheter ger ett tio gånger lägre pris och ändrar ingenting.

Frågan ”kan den här nå priset på en större tillgång?” är därför oftast fel ställd. Vad den underförstått frågar är om tillgången kan nå den totala värderingen, vilket kräver multiplikation med dess eget utbud – ofta framträder då ett tal större än hela marknaden.

Marknadsvärde är en multiplikation

Marknadsvärdet multiplicerar det aktuella priset med en utbudssiffra. Det är en bekvämlighet för listor och inget mer. Det är inga pengar som ligger någonstans, ingen omsättning, inte det investerade beloppet och inte det belopp som skulle kunna tas ut.

Fullt utspädd värdering gör samma multiplikation med det maximala utbudet, inklusive enheter som ännu inte finns. Skillnaden mellan de två talen mäter framtida utspädning, och där den är stor köper dagens innehavare in sig i utgivning som ännu inte skett.

Vilken utbudssiffra en datakälla använder är ett val, och generösa definitioner smickrar tillgången. Kontrollera vid jämförelse av två projekt att samma definition tillämpas på båda, annars jämför du mätkonventioner i stället för tillgångar.

Likviditeten avgör utgången

Likviditet är frågan om någon vill handla med dig till ett pris nära noteringen, i den storlek du faktiskt har. Där ligger skillnaden mellan en värdering på papper och en som går att realisera, och den är osynlig i ett prisdiagram.

Konkret: en orderbok visar erbjudanden till olika priser. Om bara en liten mängd erbjuds nära den aktuella noteringen äter din order upp de erbjudandena och fortsätter in i sämre. Snittpriset du får är sämre än noteringen, och gapet växer med storleken. Det är slippage, och på tunna marknader kan det överskugga varje avgift du jämförde.

Den meningsfulla kontrollen gäller alltså inte det noterade priset utan djupet vid din storlek. Koncentration till en handelsplats spelar också roll: en tillgång vars likviditet nästan helt finns på en plattform ärver den plattformens driftsrisk, eftersom ett stopp där tar bort marknaden i stället för att flytta den.

Volatilitet ändrar vad en position innebär

Volatilitet mäter hur mycket priset rör sig under en period. Den är inte i sig en fara – den är skälet till att både vinster och förluster är möjliga – men den avgör hur stor en position måste vara innan den börjar påverka dina beslut.

Två effekter förtjänar uppmärksamhet. För det första är procentuella förändringar asymmetriska: ett fall på femtio procent kräver en efterföljande uppgång på hundra procent för att nå tillbaka till utgångsläget, eftersom återhämtningen räknas på en mindre bas. För det andra samspelar volatilitet illa med hävstång och med känslor. En position som känns bekväm en lugn vecka kan framtvinga beslut en orolig vecka, och framtvingade beslut fattas under precis de förhållanden där omdömet är sämst.

• Kontrollera cirkulerande utbud och planerat framtida utbud.
• Granska likviditeten vid det belopp du faktiskt skulle handla.
• Jämför noteringar på flera trovärdiga handelsplatser.
• Fråga vad ett fall på femtio procent skulle kräva för att återhämtas.
• Undvik hävstång medan du lär dig.